babylou

Jag kan verkligen inte sova... jag länktar så sjukt mycket tills vi ska hämta våran lilla Bacco <3
Nu i kväll såg vi en jätte hemsk film. Den nya av Stephen King. Jag gillar aldrig hans filmer, men denna var inte så läskig.
Jag fick bara sån jävla ångest! Först var jag nära på att inte kunna se klart den, för den gjorde mig så jävla förbannad, men sen när slutet kom, jag fick en sån ångest klump att jag inte ens kunde andas. Jag satt med öppen mun och fick inte fram något, jag kunde knappt tänka. En av dom värsta filmerna jag har sett. Den heter "the mist" på Engelska om någon mot förmodan skulle utsätta sig själv för denna..
Får hoppas att dom andra filmerna var bättre. Båda var Svenska så dom borde vara mildare. Vi är ju inte kända för vårt stora action sinne och för våra special effekter, vi är ganska trygga. Dock kan vi ha sjuka manus.

Annars efter middagen? Jo, vi gjorde iordning inför Bacco. Vi tog bort alla mattor för att inte dom ska råka ut för det illaluktande rinnande guldet som han förmodligen kommer ge oss mycket av nu i början. Sen placerade vi ut hans sovfilt samt matskålar för att se om det var funtionella ställen så vi inte sparkade på dom. Jag har också dammsugit 2 ggr idag för att vara säker på att han inte får i sig någonting. Han kommer inte få vara i sovrummet heller, men ack så jobbigt det kommer bli nu i början när han är liten, lurvig och söt! <3

Ja herregud vad gör man när man inte kan sova? Vad gjorde jag förr? just ja, jag kolla på desperate. Helt seriöst, jag måste verkligen varit borta av alla mediciner. För i över ett år var desperate houswifes på dygnet runt hos mig. Jag hade säsong 1-2, och ja är ärlig nu, jag kollade inte på tv en enda gång. Inte ens när det var desperate på den. Jag playade samma skiva om och om igen men det slutade aldrig bli intressant. Jag var nog så jävla borta av all medicin att det som hände på tv rutan aldrig fastnade. För ibland kunde jag vara övertygad om att det fanns avsnitt jag inte sett.
Jag tycker synd om alla mina kompisar som tvingades stå ut med det. För dom hade seriöst ingen talan om vad som skulle vara på tv:n hemma hos mig. My way or the highway liksom..

Jag är så himla glad att jag är därifrån. Att jag är ifrån all rädsla. Visst har jag fortfarande problem med åt vilket håll jag ska stå åt i ett rum och att titta i speglar. Men så länge jag inte tänker på dom tankara jag hade eller skräcken kan jag göra vad jag vill nu :D.
Det känns som om jag har blivit av med ett handikapp! Jag kan dammsuga! En självklarhet för er, en utveckling för mig.
Mina fobier låter nog väldigt konstiga för er, men bara för att jag har så tråkigt kan jag skriva av en text jag skrev för längesen. Mer av en sammanfattning av mitt liv. Här kommer ett litet utdrag för alla intresserade :).

-DET KAN NI INTE BARA GÖRA! NI KLIPPER HENNES VINGAR! FATTAR NI DET?!
Det tar en stund inna jag reagerar och registrerar vad som har hänt. Jag tittar på mamma som ensam sitter och skriker mot soc och pappa, pappa som sitter där och nickar och ler.
Allt jag vill är att lyfta handen, skrika tyst och fråga om dom var allvarliga? Men hur mycket i denna situationen skulle vara ett skämt. Jag tror inte ens det är etniskt att använda humor på psyket som jag befinner mig på.
Behandlingshem. Uredningshem snarare.
- Vad, Vad fan säger ni? Jag är väl ingen jävla brottsling? Jag har för fan inte gjort något fel? Na-a, ni kan inte få mig att flytta dit. Fattar ni det. SOC AS! Jag spottar och fräser.
Mina tårar rinner ner för mina kinder. Dom tror att det är tårar av ilska, därför han dom automatiskt slutat att bry sig om mig, en upprorsmakare. hade dom bara lyssnat hade dom vetat att det var tårar av hopplöshet.
Jag lovade, jag lovade så mycket, men det var som att prata till en vägg. Jag är under 18, jag får inte säga till någonting om mitt liv säger dom. Dom säger med att det är dom som bestämmer för jag har LVU. Men dom gör ju inget annat än att lyssna på pappa. Mamma avfärdar dom som knarkaren hon är. Jag skulle på utredningshem. Jag är ingen jävla idiot.
-JAG ÄR INGEN JÄVLA IDIOT!
- Man behöver inte vara idiot för att vara där.
- Nej men ett jävla problembarn, för det sitter väl inga normala människor där? Jag vägrar!
Då tar dom mig med våld säger dom. Jag tittar på henne, hon rör inte en enda min. Jag vet att hon gör det för att inte skratta. Hon har precis gett mig början på den värsta tiden i mitt liv och hon kan inte ens lyssna på mig. Inte ens kommer hon göra det när jag försöker fly från hemmen genom självmord. Det stärker bara hennes tro på det goda hon gjort.
Jag önskade henne en grov och smärtsam död.
Jag och mamma satt och skrek, soc sa att jag lade mig i för att mina känslor var på mammas sida för mina föräldrars konflikt.
- Jag kommer aldrig att hålla tyst när det gäller mitt välbefinnande, morrar jag fram mellan mina läppar.
Hon tar till orda för att försvara sig men jag avbryter.
- Jag står på min egen sida, att mamma står bakom den har inget med pappa att göra. Det har med vett att göra. Jag är ingen marionettdocka!
Jag gick och storrade på dom, en scen dök upp i mitt huvud. Dom tar dit en präst som mässar "may the sin be with you..." Samma kväll åkte vi. Jag visiterades på dumma föremål ännu en gång. Dom hittade min mobil som dom ville ta. Mamma vägrade och sa att hon skulle ta den, direkt efter när dom vände ryggen till fick jag tillbaka den.
- Vi ska göra det ett helvete för dom.. Min mamma viskade det i mitt öra. Mamma, idolen, rebellen.
Vi delade lite hat tillsammans mot alla. Inget binder två människor närmare än gemensamt hat.
Väl i Trollhättan och mitt boende på behandlingshemmet i väntan att det ska bli plats på utredningshemmet hade vi möte om mig. Jag har inget mera minnen därifrån än att jag klamrade mig fast vid mamma och skrek att hon inte fick lämna mig. Mamma skrek och grät. Allt jag var, var en rädd 14 åring som hade blivit bestulen på all trygghet som fanns i min värld och ersatt den med hat. Allt jag hade kvar just då var mina tjut efter mamma...

det var det korta versonen.
nej, nu måste jag sova, men jag kan inte! :O

Tjena! Idag gjorde jag en överraskning åt min sambo. För i morse så grälade vi, och det kom fram att jag inte kan släppa saker. och jag vet att det är så himla sant. Jag ka inte göra det. Så när vi lagt på luren la jag mig i sängen och tjura när det gick upp för mig att hay, jag släpper detta och fokuserar på något kärleksfullt i stället. Jag skulle må så mycket bättre plus att jag älskar att överraska honom, och all vrede bara rann av mig.
Så jag började med att städa och slänga iväg ett sms till honom att han skulle förlja anvisningarna på lappen.
Sen paketerade jag in hans kläder i ett paket.
Paketet låg innanför dörren och han fick inte gå in i något rum i lägeneheten.


sen kom jag på att det inte fanns inslagningspapper, så det fick bli sporten haha.


Och jag lagade mat och hängde ett skynke för vardagsrummet där jag dukade in allt fint.
Tillslut fick han komma ut (i lagom tid för att han blev färdig sälv)
och där möttes han först av mig :)


Sen av detta matbordet.
Jag hade lagat olika rätter plus ostbricka. mycket uppskattat!




Toppen mysigt! och ja, jag vet att det är störande, men vi är verkligen fortfarande tok kära och uppvakning är en viktig del för mig för att hålla liv i ett förhållande. precis som det är för han. det dyker fortfarande upp blommor och sånt då och då..
Det är det som gör oss nykära fortfarande.
Sen har han en överraskning för mig på måndag som jag ska göra själv :o.
Vi firar 7 månader då :)

det var någon som skrev såhär

Anonym om ÅÅÅÅhhhhh!:

varför slutande ni prata?

mer utförligt tack och om jag ska bli personlig med dig vll jag ha ditt namn.

JAG LÄNKTAR SÅÅÅ!
Och jag vet att Rickie längat lika mycket. Ikväll nu innan han stack till hockeyn satt vi och målade varsin teckning till Bacco.
Låter löjligt och meningslöst, men det är så vi inte går varandra på nerverna av längtan.
Annars har det varit en bra dag. Har börjat prata med Louise igen och fått reda på mer om en annan.
Så tummen upp för den ena, och tummen way neråt för den andra :)
Du som tummen gick neråt av vill jag inte ens kasta skit på. För du fick din chans igen, men sen visade du dig vara ett mensbarn som jag aldrig vet vart jag har och är falsk och oärlig. Men jag kommer inte höra av mig mer så who cares?

Jag är rastlös och ka redan höra dom trippande tassarna överallt. Jag och Rickie prata om det. Vi kommer aldrig att palla att jag blir gravid (självklart kommer vi det, bara talesätt) för om vi inte ens kan vänta en halv vecka på en hund, hur ska det då gå i månader på ett barn? Fast då blir det ief lite mer action med tanke på hormoner.
Det kommer inte vara att skutta efter min pipa som gäller.
utan DANSA FÖR HELVETE EFTER MITT AVSÅGADE HAGELGEVÄR!
Men Rickie har lovat att se det charmiga och vara glad. För han börjar förbereda sig redan nu haha.
Jag äslkar den mannen så mycket! Och han är MIN! <3

Jag vill bara skriva lite om det inlägget som jag skrev igår, det kändes så bra och jag fick verkligen stoppa mig från att inte fortsätta.
Varför ska familjeförhållande vara så krångliga? Är det inte den enas familj brukar det i regel vara den andras.



VALPLYCKA!!!

Jag och Rickie pratade om till och med innaan vi flytta ihop om att vi ville ha en vovve när vi väl gjorde det, så han är efterlängtad.
Vi kika lite efter katt med, men sen pratade vi om det riktigt och kom fram till att ingen är katt människa.
Sen såg vi våran vovve på blocket och hjärtat bara smalt. Rickie blev ivrig och nickade att hans ka vi ha!
Så ringde vi på honom och vi ska hämta honom på Lördag i Skara. För er som inte vet om det är det en Siberian Husky och för er som har sett Rocko (en annan hund min mor har) och kommer ihåg hur stor han är kan jag ta och spänna fast sig. För våran kommande lillkille blir ännu större! Så han kommer bli en mega hund! :)
Den rasen är också en ras som gillar att släpa och har energi som tusan och det är ju perfekt! För vi ska köpa en spira till honom så när hans höfter m.m är färdigväxta är den han som får ta matkassarna hem. perekt nu när vi inte har bil längre haha.
Så hittade vi en billig valp-försäkring igår med. Perfekt!
Jag lever i sån valp lycka just nu så det är inte klokt! Magen pirrar och det är det enda jag tänker på. Både jag och Rickie är upptrissade över detta. Han är nog kanske snäppet ivrigare än mig hehe. För när vi hade lat på luren med uppfödaren igår så nästan han kasta ut mi för nu skulle vi minsann gå till djuräffären. Han är så söt.
Jag slänger in ett kort på vovven och alla namn som inte blev samt namnen som finns kvar som vi står emellan.





BALOO                  FESTER                   HUNNINGAN
BILLY                     FINN                         HUND
BRUCE                  FINNIGAN               TYKO
BOSSE                  FRANK                    TYYFON
BJÖRN                   FLOPP                    JOPPE
BO                           DEXTER                  JEPPE
BOBO                     HANK                        ALVIN
BJERKER              HUNK                      BELSEBUB

Det fanns så mycket mer namn igår, men jag kommer inte ihåg alla. Dom två namnen vi ska välja mellan nu är

ZEKE!
och
BACKO!

Skriv gärna vad ni tycker, och gör ni det inte här kan ni skriva på bilddagboken.

Detta inlägget riktar sig till en enda person, och jag tror att den känner på sig vem det är, så ni andra som inte har haft med mig eller Rickie att göra på ett tag kan ju sluta läsa nu om ni inte bryr er eller vill lägga er i.
Jag tänker faktiskt inte skriva namn, då det är så sjävlklart för personen att det gäller den och det kan inte missuppfattas. Sen är det problem som jag vill hålla inom oss så långt det går och känner att det bara blir uthängning av personen om jag skriver namn. Men som sagt, du kan inte misstolka att jag/vi menar dig.
Sen vill jag vara tydlig med att jag inte vill börja bloggbråka, utan skriver detta för min egen säkerhet, då varje sak som händer denna människa blir 100 falt gånger värre än vad det egentligen är, så varför jag inte tar det öga mot öga är för att jag inte vill att det ska bli missförstånd och påhittade saker om vad som har sagts/skrivit från min sida till människan i fråga.
Jag vill heller inte lägga mig i vad som egentligen hände, för det har blivit en stor grej av det, och jag fattar inte varför vi (jag och rickie) ska behöva lida för det när avståndtagandet varit välldigt tydligt. Jag är snarare stolt över att vi inte är i behöv av drama och kan säga nej tack, vi kör vårat race. även om det inte uppskattas är jag iaf stolt.
Det jag däremot vill ha sagt är att jag läste om att denna personen hade synpunkter på hurvida jag och rickie hade vårat förhållande. Och nu får det fan vara nog tycker jag!


Du har ingenting att säga till om när det kommer till vårat förhållande! Och att skriva ut det på nätet var bara lågt. Hur kan du dra en sån här sak som vi tydligt har tagit avstånd ifrån, till att ha synpunkter på hurvida våran förhållande går till eller inte? jag vill inte få sånt slängt i ansiktet på mig, för har du problem med hurvida vi är tillsammans eller inte, kan du ta det med oss. För att inte tala om alla guld chanser du fått att tala om det, då rickie har umgåtts med dig speciellt för att ta reda på det. Men allt har ju funkat så bra, och du har varit glad över att vi varit tillsammans. Visst, jag har märkt att du inte gillat mig utan rent ut sagt känt dig hotad, men att få en sån kniv i ryggen!  Det känns som att du står och ler framför mig, oss, och sen när jag vänder ryggen till så gör du grimarser. Jag har försökt, jag har låtit mig trampas på och det är tack vare mig som ni höll kontakten så länge. För han blev trött på spelet som du körde mot mig tidigt och ville ta ett steg ifrån, men jag lät inte det ske. För jag ville inte spä på att du tyckte illa om mig, sen att ni började bråka ska du veta att jag inte hade något med att göra. det klarade ni av bra själva. Att du hoppade på rickie kan jag inte försvara, det vet jag att han vill och kommer göra själv, men vadå att allt inte handlar om oss? Att vi hade liv innan? Om du hade varit intresserad av mig och "mitt liv innan" hade du innan du kläckte ur dig den kommentaren vetat att jag inte levde innan. Jag kämpade ur mig övermedicinering, var olycklig och hade periordsvis en hetsig dödsjakt. Dom andra periorderna bantade jag och söp mig dyngrak 4 gånger i veckan och skötte ingenting. Kallar du det liv? Jag ska säga att jag har komit upp mig jävligt på livsstegen tack vare rickie. Och om inte du hade suttit och tänkt på annat när jag försökt knyta band med dig, hade du vetat detta. Och rickies liv innan? Tyckte du att det var bättre när han umgicks med anton och var ett hårstrå ifrån att sitta på något välldigt mindre trevligt ställe än denna lägenheten. men det kankse kändes bättre ändå, för då fick du spela martyr i att du såg sanningen och blev bortstött för det. och att allt handlar om oss? Ja, svårt att undervika då vi nyss har flyttat ihop. Sen har inte du haft så mycket med oss att göra för att veta att vi socialiserar oss med andra också och visst kan rickie umgås med dig och dina ensam, men han vill inte det. för han vet att jag och han kommer hålla ihop tills våra hjärtan slutar att slå, och när man lever i en symbios blir det lätt "vi" iställer för ett "jag". När du själv kommer dit kommer du märka att man ändrar hela sitt levnadssätt och är lycklig med det. För vi är lyckliga och vi har kul, hade du inte varit så himla anti och rent ut sagt elak ibland så hoppas jag iaf att du hade kunnat glädjas åt det.
Sen är det svårt för oss också, för jag har inte en enda vän här i staden, men jag ber om ursäkt om jag ska ha trängt mig på när jag har velat se utsidan av ytterdörren och följt med någonstans, men att bara se ett enda ansikte, hur mycket jag än gillar det blir jobbigt i längden.
Vet du, förut var jag den som var ledsen över hur det blivit men jag är inte det längre. För nu vet jag att hur jag än hade gjort så skulle du aldrig godkänna mig för du fatta att rickie var kär nu, och vi misstänker att du tyckte det var skrämmande. ja, vi kan inte låta bli att ha teorier då vi aldrig fått fram sanningen. men hur som hellst är jag inte ledsen, för det blev jobbigt att försöka utan respons. Den dagen ni får upp kontakten igen hoppas jag att vi kan lösa oss sins emellan för vi kommer inte att komma ifrån varandra. punkt slut.
och ännu en gång vill jag påpeka att jag inte är ute efter ett bråk utan är bara trött på att inte ha särskilld stor respekt och har tröttnat på allt negativt det känns som jag för med mig när jag kommer i närheten. Precis som du nyss hade åsikter om vårat liv, yttrade jag precis mina.

och för en uppdatering av dagen så ska vi skaffa katter och vill göra det jätte nu, så har ni kissemisse ungar hör gärna av er. eller låt oss låna eran bil så vi kan hämta ett par i kungsbacka.

japp, då har vi varit i stockholm och hälsat på bror och hans fru. Det var verkligen så himnla kul! För att inte tala om hur kul det var och träffa ola. Tiderna har verklgen ändrats sig och ju äldre jag har blivit destu roligare har vi tillsammans. jag känner mig absolut inte pinsam eller jobbig med honom. Och jag känner att han uppskattar att umgås med mig på ett helt annat plan nu. Det känns så himla roligt att han vill att jag ska vara med han och hans kompisar, för han tycker jag är frän :D.
Varför blir jag så glad över detta? För Ola har alltid varit min idol och jag har alltid sett upp till honom och han har varit den enda som har fått ha sagt något om nåonting i mitt liv och jag lyssnat. Ifall någon annan har sagt att jag agerat fel eller något, har jag ALDRIG lyssnat. För jag sket totalt i om mamma eller pappa inte godkände. Det har faktiskt bara varit Ola som har kunnat få mig att tänka två gånger och som har kunnat att få mig att känna skuld och skam över saker jag gjort.
Därför förstår ni då hur otroligt viktigt det var att Ola skulle godkänna Rickie, eftersom vi ska spendera livet ihop.

Väl i stockholm gjorde vi detta:

Dag 1. Vi mötte upp dom, kramades och satte oss på t-banan till söder. Där shoppa vi loss lite. Jag fick 4 klädesplagg på gina för 350 kr. :). Sen köpte jag ett par sjukt snygga psychobilly dojjor på sivletto affären! Det är ett par höga svarta kilklackar med vita prickar på. Svårt att förklara, men dom var snygga. Bejb hitta med ett par frächa dojjs. ett par leopard creepers som han (TACK GODE GUD) inte får skoskav i. Dom hade verkligen ur snygga kläder där, och hemsidan var ingenting mot att vara där, det fanns fik i den affären och den låg i en lokal i en källare. För att ta sig dit fick man öppna en gammal dörr och gå ner för en gammal (smal som fan, att ola kom förbi är ett mirakel) vinglig trä brandstege. Jag var jätte rädd :O.
Sen på kvällen så kola vi på film och sånt.

Dag 2. Vi åkte in till City för att handla där och jag hittade min dröm butik! En jätte stor butik med bara skor. och då pratar vi skor som du aldrig hittar i vanliga sko butiker! Det fanns trä platå/klackar som var 30 cm höga med dalamotiv, det fanns abba skor, och jätte höga lack skor och gud allt. Och det var billigt. Jag menar vem kan inte betala 700 för ett par så orginella skor att dom inte ens finns på internet, sen att dom är snygga med lixom. Är man lika sko intresserad som jag så betalar man lätt det. Fast jag fick inte köpa skor, för vi skulle gå och kolla om han på bluefox ville tatuera mig. och det ville han, men jag kunde inte när han kunde så bad luck.
Sen så såg vi en tjej som blev rånad helt öppen på drottninggatan av en väskryckare. Hon släpades på marken när hon försökte hålla fast och inga hjälpte henne. Dom tillochmed släppte förbi rånaren. Jävla as. Vi stod en bra bit därifrån på en tvärgata, men hade rånaren sprunit mot oss hde jag gjort ett försök att sinka honom iaf då hon sprang efter när hon kom upp på fötter.
Sen så drog Rickie och Ola på en brynäs match (hockey) för dom spelade där och båda älskar hockey. Blev jätte glad att dom ville hitta på något tillsammans, dom blev verkligen hur bar kompisar som hellst och hade det skit kul!
Sen så började vi festa på kvällen, stack hem till Olas kompisar som bodde i en ganska stor lägenhet. Ingen big deal liksom, men det var det i sthlm. För dom betala 13 papp i månaden för den :O.
Sen drog vi till medusa. Det var en jätte cool rockbar som spela bara bra musik och man kunde allt. Bäst var det när dom spelade volbeat och dropkick. Den kroge var på 2 våningar och en balkong och hade SERIÖST bara en toa. så det tog en timme för mig att kunna pissa. för tjejerna var INTE snabba. Jävla idioter.
Sen på kvällen blev en nerspöad av 5 vakter på t-banan. och när vi satt på banan hem började två underliga gubbar prata med oss. ena drog upp sin kamera och visa mig en film där en naken tjej kör upp en tratt i rumpan. Han fråga om jag blev kåt och jag blev äcklad. Jävla medelålderskris gubbe. Hem och lägg dig!

Dag 3. Vi åkte hem och det var skönt. hade börjat tröttna på allt folk och man hade redan börjat få tunnelbanaseende för man blir så ignorant.

jahopp :)

omvärlden kommer aldrig att bli bommulsmjuk och snäll. så sluta stoppa huvudet i sanden.

Jag är en jävla piraya och jag är trött på det!

omvärlden kommer aldrig att bli bommulsmjuk och snäll. så sluta stoppa huvudet i sanden.

Jag är en jävla piraya och jag är trött på det!

Vad gör man när man tappar glädjen, för det som gjorde ens vardag förut?
Hur, hur kommer man tillbaka till det?
Hur gör man för att sluta längta? Och hur HUR gör man för att sluta ha "impulskänslor" som får en att skita i allt, men som jag klokt nog nu har lärt mig bara håller i några timmar om ens det. Men det är när känslorna förvandlas från dom timmarna till evighet. Vad gör man då? Hur ska jag reagera när möbler börjar röra på sig och prata med mig. Hur ska jag reagera när i min "helt logiska hjärna" börjar människor bilda konspirationer mot mig?
Hur ska jag bli kvitt känslan av att Rickie inte vill ha mig. Han väntar bara ut mig för att sedan vilja få mig att flytta för att flytta ihop med en annan tjej, EFTERSOM JAG INTE ÄR DEN FÖRSTA! Hur kan jag få SVAR på den frågan utan att suga ut honom med konspirations teorier? Hur ska jag ge honom orken att fortsätta? Ska jag lugna mig först när vi är gifta och är barn, för då måste han väl menat allvar? Men jag kan LOVA att då kommer det gnatas om hurvida han stannar bara för att han inte vågar annat.
Hur ska jag släppa alla svartsjuka tankar? Om han och hans ex? Dom tar på mig, dom tär på OSS!
Hurvida han har burit en ring på sitt finger eller inte. Han säger hela tiden att enda gången han hade den på sig var när hon var i närheten, för han var inte kär i henne och var bara trött på snacket. Så när hon gick ner på knä för honom orkade han inte längre. Han försäkrar mig hela tiden men jag hittar bara nya sätt att bli svartsjuk och enträgen på.

Jag orkar inte.

Jag orkar verkligen inte ha alla dessa tankar för dom gör så sjukt ont och FÖR MIG ÄR DOM SANNA! Från det att möblerna rör på sig till att Rickie är ute och sticker sin kuk i andra. Han har aldrig givit mig andledningar att tro det, men jag kan ite sluta tänka på det ändå.
Sen att vi är så himla olika är fan inte lätt. När han kan ha svårt för att passa tider och få saker och ting gjort som det bestämts kan jag få andningsproblem av panikattack om det inte görs som det bestämts. Bara det att han aldrig kan hålla sig inom dom ramarna gör att det blir kaos hos mig. Ja, han har svårt med det. Jag har fått det som problematik i mina diagnoser. Är det då jag som ska lära mig vara mer tolerant eller han som får skärpa sig?
Hur kom jag in på detta sidospåret?
Oh crap, Nu satt jag och fick dödsångest.


Varför kan jag inte sänka garden och bara vara trevlig och så kärleksfull som jag egentligen vill vara och visa?

andra dagen jag sitter här och färgar håret. vill ju inte bli som jag vill ><.

håll tummarna

Nu sitter han och gap skrattar åt amrekanska hemmavideos.
han skrattar verkligen ihjäl sig. Aldrig hört någon som kan skratta så mycket åt det.
Jag skrattar nästan aldrig åt det. Tycker inte det är så kul, fast jo. När katter "pratar", ja jävlar vad jag skrattar då!!
Själv färgar jag håret. Måste vara fin inför sthlm resan :):)!
Vi efter MYCKET OM OCH MEN hittade vi biljetter så vi kommer fram och tillbaka båda två för ungefär 1000 kronor på TÅG!
För min älskade ville ju så gulligt inte åka annars.. *hmpf*
Men jag älskar honom. vad som än händer här i världen!

som är sammansatta i fina rim! :)

you know the games I play.
And the words I say,
When I want it my own way.

You know the lies I tell,
when you´ve gone through hell.
and I say I can´t stay.

You know how hard it can be.
to keep believing in me.
when everything and everyone gets my enemy when,
there is nothing more you can do,
I´m gonna blame it on you
It´s not the way I want to be.
I only hope that in the end you will se,
It´s the opheliac in me

studeis show: intelligent girls are more depressed
because they know
What the world is really like
Don´t think for a beat it makes it better
When you sit her down and tell her
Everything´s gonna be alright
She knowns society she´s either is
A devil or an angel whit no between
She´s speaks in third person
So she can forget shes me.
----------
what is a blessed day without a blessed night?
What is a blessed peace whitout a blessed fight?

I am you sugar.
I am you cream.
I am you anti-american dream.
---------
Who will forget me?
No one knows I done wrong
Wont you belive me?
Cause I wont last that long.
No, I
I wanna be quiet now.
All alone
Back to my shadow.
I gonna hide behind,
the trouble in my mind.

So you say you´ll stay around
you´ve finally found
the answer to my story
congratulations, love.
so go ahead and, decipher me and
solve the puzzle if you need the glory.

I wish I could be of your kind.
I´d hate to be the one
to tell you how much you don´t know
It isn´t what I´ve done,
raher what I hold inside
even if I give up
I wont be a victim of your game
you only free when you got nothing left
-----------
Thank god I´m pretty
the accasional free drinks I never ask for.
Invitation to a strangers car.
i`m blessed
whit the ability to rend a grown man tounge tied
Which only means when its dark outside
I have to run and hide and look begind me.
thank gos I´m pretty
Every skill I ever have will be in questiion
Every ill I must suffer I nerely brought on by myself
I´m blessed
I´m truly privileged to look this good whitout clothes on
which only means when I sing you´re only jerking off.
and when a gaggel of faces apperas around me
It´s lucky I hate to be taken seriously

ledig idag. fy fan vad hräligt! och vi har fått lite pengar så ska ut och handla sen.

btw så hatar jag csn! Om någon som läser detta jobbar på csn, ändra 20 års gränsen eller dra åt helvete!
hur fan ska vi klara oss?
Jag hoppas verkligen att någon hör av sig från komunen och ger mig timmar.

ni alla jävlar är så sjukt fulla av skit.
det var allt jag ville säga.

Aj aj aj aj aj! jag har jätte ont och det är välldans synd om mig! Jag gick och dammsög och drog lite i den för det gör man ju när man flyttar sig framåt, och från ingenstans bara dammsugaren hoppar på mig och biter mig i hälsenan så det börja rinna blod rätt kraftigt! En minut senare så har hela senan svullnat upp och det gör ont och jag ringer upp Rickie och lipar.
Vill gå och duscha med, men har ju min fobi för vanliga tvålar (jag klarar inte av när det är "halt" och "oljigt" på kroppen. Ryser bara jag tänker på det) och jag vet inte hur mycket det finns kvar av min peeling tvål. Peeling tvål är det enda jag klarar, så jag ser alltid till att ha en hemma.

Men så har jag ju nu dragit på mig ett handikapp med min sena och jag är rädd för att andra saker ska hoppa på mig när jag går och kikar hur mycket peeling som finns kvar, så jag ska sitta kvar här (i sängen) en stund till..

piss och skit! Har världens grinigaste vecka! Känns som om alla ska ha problem till höger och vänster och bara ställa sig framför en, ta fram bazokan av ilska och skjuta iväg irritation och avsky. Jag hatar när det kommer negativa känslor utan andledning. Jag är arg och besviken, för ingen går som jag vill heller. börjar på paranoja och saknar pappa (!?).
Vill inte ha negativa känslor själv, men jag kan bara inte släppa dom.
Jag är uppriktigt sagt ledsen över hur det blivit med allt. Jag känner att jag har försökt om och om igen och varit så noga med att inte visa sura miner och nästan varit korkat "snäll", bara för att jag ska känna att jag inte gjort något.
kanske skulle spelat med i något jävla spel ändå. FÖR DÅ HADE JAG FÖRTJÄNAT DET OCH INTE BLIVIT SÅ JÄVLA SÅRAD!
Jag vet knappt själv längre vad jag vill ha sagt i detta inlägg.

bara så less på allt och önskar saker omgjort och vill göra så mycket impulsiva grejer just nu.
Men vem skulle det hjälpa om jag bara stack nu och kom tillbaka och krävde förståelse?

åsikt blir nog att vi har världens finaste och gosigaste lägenhet.
har stor städat hela den medans älsk. var på hockey träning. Han har varit så himla söt och bara åkt och tränat när jag inte har varit hemma eller när olin var här. Annars har han varit hemma med mig och myst :). så idag fick han åka iväg. om han hämtade en dammsugare från peter först. så det gjorde han i morse. :)
så nu har vi så himla jätte fint hemma!
i sovrummet har vi tre garderober och på dom dörrarna tog jag lite sjalar som jag har och nålade upp dom i jätte fina rosetter. dom blev så stora att det blev en på varje dörr. och den rosetten i mitten satte jag rosor i med. svårt att förklara men det blev jätte fint.
och idag hos Linn "den vackra" Allansson och Rickie "the great" Schröder ska det bli myskväll. Ja, dom namnen står faktiskt på dörren. Rickie gjorde det på jobbet och visade mig dom när vi flytta ihop den gullisen.
så idag har det bara vart städning och mycke lyssning på mad marge.

åh vad jag avundas er alla som har åkt på en dunder förkylning eller kräcksjukan eller något liknande. en sjukdom som gör att man inte behöver åka till sjukan.
jag har inte ens varit snorig i vinter! men först åkte jag på inflemation i hela magen och idag fick jag åka till sjukan.
läkaren jag hade var inte riktigt säker men hon trodde jag hade fått njursten (vilket gör ont, jag lovar. helvete känns som mega kramp i ena sidan av magen) så nu går jag på en kur mot det. hon skulle höra av sig på onsdag igen för att se om den hjälpte, gjorde den inte det får det tas mer tester, hon skulle även följa upp min lever väldigt noga vilket jag blev glad över.
på tal om tester så grät jag inte när jag fick ta stick i armen :). Rickie satt så snällt och höll i den och jag fick bamse klistermärke efter!

som jag lovade i mitt inlägg i går ska jag bli bättre på att uppdatera denna, så detta var min första uppdatering :).

(förlåt, ska försöka skriva mer regelbundet)

om jag hade proteser, skulle jag då uppskatta om någon målade dit stygn på sin arm och sa samma sak?
om jag skulle ha förlrat ett bröst i bröstcancer, skulle jag då inte bry mig om någon lindade sitt bröst och sa att den har varit med om samma sak?
om jag berättade att man styvfar tog livet av sig som liten, skulle jag då inte koka av raseri om någon ljög ihop om att den har haft en styv/far/mor som gjorde samma sak?

vissa saker är heliga och det förstår man. genuimt och det har oftast inte med uppfostran att göra, utan den är ditsatt från födseln den förståelsen, precis som motorik enligt mig. visst får man träna upp vett, men det finns alltid där, redo att nyttjas.
jag kan lova att 99 % av dom som sitter och läser detta håller med mig, men ta då era kajal ögon och titta på er själva. för dom flesta är precis likadana.
patetiska små as som borde veta bättre än att springa och snacka en himla massa skit.
återigen tar jag upp detta om att folk ljuger till sig sjukdommar för att må dåligt. det gör så ont i mig, och ja, jag får en lust att sålla människor. stå vid dörren och nästan peka vilka som får komma in och inte. nu tycker många att jag är totalt dum i huvudet, men då får ni ta det i diskussion med mig. för jag ska egentligen inte klaga. jag har alltid haft förtur psyk av diverse slag, men ändå har jag upprepade självmordfösök bakom mig. att jag kunde få hjälp på 15 minuter är nog det som har räddat mig. att jag efter en misslyckad hängning kunnat ringa mina kontaktpersoner som direkt skjutsat mig till psyk där jag hade en självklar plats, har räddat mig. jag menar inte att jag står över andra och kan peka ut vilka eller inte. men det gör jävligt ont när ens styvfar faktiskt behövde hjälpen men inte kunde få den, så han faktiskt tog livet av sig. det svider som fan, för han har varit det enda stabila i mitt liv och efter han försvann eskalerade allt till de värre med droger och självstypning.
så nej, jag är inte bättre än dig, men du ska inte ta plats på ett psyk när du har tonårshormoner och mest skriker efter uppmärksamhet när sånna som Lasse behöver hjälp men inte får det och dör. JAG HATAR ER! JAG HATAR ER SÅ ATT HJÄRTAT GÖR ONT ALLA ERA JÄVLAR SOM LEVER PÅ "SJUKSKRIVNING" OCH TID PÅ PSYK!

Jag hatar er alla för jag saknar den tiden så mycket! Jag hatar er lika mycket som mitt hjärta kommer vara fylld av tacksamhet och kärlek till Lasse!

skriv gärna kommentarer, för jag tar det!