Stolt!

Japp, då vart man stolt över gårddagen igen då. Iaf min prestation på gymmet. Jag bara måste säga att både jag och Rickie stod och nästan gapade med slappa munnar av förvåning hur snabbt min kropp bygger upp uthållighet.
Denna gången var det först efetr 30 (!?!?!?) minuter och närmare 9 km på mördarmaskinen som jag började känna mig lite mör.
Jag var ju skit glad och körde på utan en paus så länge som min kropp aldrig skrek om en, och det gjorde den aldrig. :)
Så nu ska jag ner med tvätten sen ska jag springa till gymmet med och
1. hoppas på att det inte är folk där eftersom jag ska gå ensam.
2. köra 40 min istället för 30 OM DET INTE ÄR FOLK DÄR.

För jag blir lätt nervös kring folk och skulle lätt kuna svettas av den andledningen. Samt tappa självförtroendet.
Önksa mig lycka till!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0